Prästens löparblogg

Börjar känna av baksida lår efter långpasset idag. Imorgonbitti blir det en återhämtningsrunda av mjuk karaktär.
Jag ÄLSKAR träningsvärk!

Vi var till begravningsbyrån idag, det gick riktigt bra, även om det var overkligt. Vi valde en murarslev som symbol, så rätt!!!!!
Efter besöket åkte vi till pappas lägenhet. Det var en mycket underlig känsla att kliva in där. Det var precis som han bara var ute och köpte kvällstidningarna….

Först gick vi bara omkring och tittade, såg framför mig hur han brukade sitta vid köksbordet mer tre tidningar framför sig; VLT, Expressen och Aftonbladet. Han var alltid upprörd över nåt som hade stått i dem.

Vi öppnade lådor, tittade vad han sparat. Vi satte oss i vardagsrummet med varsin hög av gamla kort, deklarationer etc (han har sparat deklarationer sedan 1965!)
Vi hittade en underbar lapp, som vi skrattade länge åt. Den lappen var sedan han gjorde lumpen på FP 3110. Såhär står det på lappen:
”Fraktgods; Jag är ute ikväll och super. När jag blir full, så var god bind fast denna adresslapp och sänd mig hem. Skulle jag händelsevis vara utan kontanter skicka mig mot efterkrav. OBS! SKÄLLNING UNDANBEDES OBS!!!!”

Tog med mig mammas och pappas bröllopsfoto hem; jag tittar på det nu. Han var verkligen en riktig 10-poängare som ung…..

Nu måste jag slänga in löparkläderna i tumlaren. Imorgon är en ny dag utan min pappa.

Städade frenetiskt hemma (det är HÖGST olikt mig….), sedan drog jag fram vitvaselinet ur toaskåpet och smorde in mina fötter.
Jag måste alltid smörja in fötterna när jag ska springa långpass, annars skulle jag få blåsor och ännu större liktornar….
Löparfötter med förhårdnader, liktornar, torrt skinn, det är grejer det…..

Idag var en sådan dag som det bara var självklart att springa till musik.
I vanliga fall springer jag sällan med musik; något långpass ibland och så har jag musik i öronen när jag springer lopp.
Som hårdrockare, är min mp3 fulltankad med RIKTIG hårdrock (inte Europe och sån blöjpop) utan Rammstein, Metallica, AC/DC, Maiden etc.

Idag pluggade jag in MP3:n i öronen, drog fram alla Rammstein-låtar, satte vätskebältet runt midjan och drog iväg.
-9.3 och en snål vind mötte mig.
Jag bestämde mig för att mosa till Irsta kyrka och tillbaka (uppskattar att det är ca 16 km fram och tillbaka hemifrån mig och då väljer jag den längsta vägen, via Hässlö).
Så skönt att känna att baksida lår verkligen fick jobba, stjärten fick arbeta, mage och rygg. Anding och löpsteg i ett flöde.
Ingen träning går upp mot löpningen; det är helhet; kropp, själ och ande.

Vägen till Irsta går i princip lätt uppför hela tiden, och tvärtom hem.
Det gillar jag; att ha det värsta först.

Jag sprang och lät mig bli uppslukad av Till Lindemans dova basstämma ”Links 2,3,4″ och ”Benzin”, ”Du hast”, ”Angel”.
SÅÅÅÅÅ slönt idag; att bara mosa (låg på en snittpuls på ca 160, vilket är något snabbare än när jag annars springer just långpassen).
Lite metallsmak i käften sista 500 metrarna.
Överraskade sonen och hans kompisar på skolgården (sprang vägen om hans skola innan jag kom hem) och de höll på att skratta ihjäl sig.
När man springer långpass i -9, ser man efter 1 timme och 30 min ut som en jultomte med rimfrost i hela fejan och snö i håret. Det tyckte de var så kul. Jag log med dem, så härliga och levande!

Såg dödsannonsen framför mig som ett mantra under löprundan idag, mot slutet av löppasset kändes dödsannonsen inte riktigt lika plågsam som igår….
Tänker på pappas lägenhet och förråd, vill rensa snart. Inte dra ut på det.

Nu ska jag ta en värmande dusch innan lunch och besök på begravningsbyrån.