Vardag igen
Efter ett par veckor med lite lugnare arbetstempo, så återgår jag imorgon till mina riktigt tidiga löprundor innan jobbet.
Jag har ju sprungit innan frukost även under jul-och nyårshelgerna, men det är helt klart skillnad på att springa 5.30 än vid 10-snåret….
Jag har lärt mig att älska de riktigt tidiga löprundorna.
Klockan ringer ca 5.20, familjen sover (inte katten, hon brukar vakna). Ute är det mörkt.
Man tassar upp, drar på sig löpkläderna (som jag i regel lägger fram kvällen innan, så jag slipper väcka alla när jag drar i lådor).
Öppnar dörren och drar in morgonluften. Fötterna lättar från marken och jag börjar i ett lugnt tempo för att snart öka takten.
Springer mina tidiga löprundor på upplysta cykelbanor. Möter några andra löpare och hundägare. Man ler och hejar.
De tidiga löprundorna sker som i en helt egen värld innan all morgontrafik drar igång på allvar. Det känns fridfullt. Det känns som allt stannar upp för en stund; man bara springer, andas och är.
Väl hemma stretchar jag, dricker vatten. Duschar, gör frukost.
Allt medan endorfinerna sprutar i kroppen och det känns som man vunnit högsta vinsten på Lotto.
Älskade tidiga morgonrundor, imorgon bitti kör vi igen!
Tags: Heléne Leijon